
Det tog ett tag innan du hittade din grej. Kan du berätta lite om din resa?
Ja, den är verkligen krokig! Jag började med att utbilda mig till frisör efter gymnasiet men fick så mycket problem med ryggen att jag aldrig kunde jobba med det. Då utbildade jag mig istället till socionom eftersom jag tycker om att hjälpa människor. Men det jobbet tömde mig på all min energi och ledde till att jag blev utbränd.
Egentligen har jag alltid hållit mig borta från att ha kreativiteten som jobb. Jag har alltid varit rädd att det skulle förstöra det roliga. Min känsla, och tanke, har alltid varit att om jag gör det jag älskar till ett jobb så kanske det roliga med det skulle försvinna. Men till slut kände att jag måste göra något som ger mig energi och då kastade jag mig ut.
Jag sökte till en konstförberedande skola i Stockholm som jag kom in på och gick där ett år. Efter det sökte jag till HDK i Göteborg och kom in där också. När jag till slut kom in på Rhode Island School of Design i USA och läste illustration var det en aha-upplevelse. Det är ju det här jag ska göra!
Sedan dess har det blivit alla möjliga slags uppdrag. Från frimärken för Åland Post till illustrationer för bland annat Cancerfonden, Swish, The Washington Post och Pepsi under Super Bowl – det sista är jag lite extra stolt över!

Vad kände du när du fick uppdraget att göra illustrationerna till Dalasinfoniettans programbok?
Det första jag tänkte var ”Oj, vad många bilder!” Men också, gud vad kul!
Att göra mina bilder är en ganska lång process där varje bild tar ungefär tre till fyra dagar att göra. När jag satte mig ner och räknade och insåg att det är runt fyrtio bilder jag ska göra så visste jag inte riktigt hur jag skulle få tiden att räcka. Jag har jobbat varje dag, måndag till söndag, med det här under ganska lång tid. Det är helt sjukt när jag tänker efter men såklart väldigt roligt också.
Det som har varit svårast och mest utmanande är helt klart tiden och att jag inte har kunnat vara med familjen lika mycket som jag hade velat. Men tillfredsställelsen när man får se allting färdigt i sitt fysiska format, åh vad fint!
Berätta mer om din skapande-process?
Jag jobbar oftast i tre steg. Först gör jag en grovskiss helt utan färg. Sen lägger jag in färger för att bygga upp färgrymden vilket tar ett tag och sen går jag in och ritar allting. Det är ett ganska tidskrävande sätt att jobba på men det är det som ger bilderna den där handgjorda känslan.
Vet att du också illustrerat barnböcker. Berätta om det!
Ja, det är jätteroligt! Jag har jobbat med författaren Tuvalisa Rangström och vi har gett ut två böcker tillsammans. Det är en trilogi för barn mellan 6 och 9 år som heter Mörkåsen och den tredje boken som kommer ut i oktober håller jag på med nu.
Nu har du illustrerat till en orkester, håller du själv på med musik?
Jag höll på en del med musik när jag var yngre och spelade fiol, saxofon och lite piano. Men framför allt lyssnar jag på väldigt mycket musik, speciellt när jag jobbar. Jag lyssnar på lite allt möjligt egentligen. En artist jag har följt länge är The Tallest Man on Earth. Honom har jag lyssnat på sedan han startade. Annars beror det lite på humöret, det kan vara lugnt som Joni Mitchell men också lite rivigare, som The Strokes. Men det har blivit mycket äldre musik.
Har du något drömuppdrag?
Att få jobba med stora varumärken eller i väldigt stort format har länge varit en dröm. Tänk att få jobba med Disney, Gucci eller MET Museum. Eller att få göra någonting riktigt stort. Ett skyltfönster för Åhléns till exempel – någonting i stort format som många ser.
Eller tänk om man skulle få göra något för en artist. Det hade varit roligt!
Typ konsertryck eller ett skivomslag. Det hade verkligen varit ett drömuppdrag.
Till The Tallest Man on Earth kanske!
SE MER AV ANNA

Årets Konstnär hösten 2025/våren 2026
Nora Tysklind
SE MER AV NORA

Årets Konstnär hösten 2024/våren 2025
Ella Jax



