HUGO ALFVÉN 150 ÅR

Ett storslaget jubileum!

År 2022 innebär jubileumsår och det är en ynnest att få ha en så eminent herre så nära! Jubileet kommer inte att gå obemärkt förbi, långt ifrån! Tillsammans med sopranen Ida Falk Winland och dirigenten Christoffer Nobin dedikerar vi en hel konsert i Hugo Alfvéns minne.

Tonsättaren Hugo Alfvén (1872–1960) hade en märklig karriär. Den blev inte bara fylld av framgångar, den blev också lång. Faktum är att den fortfarande pågår. Ett antal av Hugo Alfvéns verk står alltjämt på konsertprogrammen, de spelas in och hörs i olika medier. Hans musik har på det viset överlevt flera musikaliska moden och i flera fall blivit repertoarverk, trots att de ursprungligen skrevs för att passa en viss tids smak.

Hugo Alfvén slog igenom 1899, 27 år gammal, med sin andra symfoni som uruppfördes av Hovkapellet med Wilhelm Stenhammar som dirigent. Genombrottet väckte förhoppningar om att Sverige i honom skulle få en nationellt betydelsefull tonsättare. Bakgrunden till den förväntan var en växande patriotism i unionslandet Norge som i sin tur väckte nationella känslor också i Sverige. I Hugo Alfvén såg musiklivets företrädare en kraft som skulle kunna komponera svensk musik med lyskraft. Till stora delar levde han upp till förväntningarna. Man kan till och med säga att han tonsatte svenskheten. Det gjorde han tydligast i verk som var direkt avsedda att framkalla fosterländska känningar som exempelvis körsången Sverges flagga (1916) och musiken till skådespelet Vi som skrevs 1932 till 300-årsminnet av Gustav II Adolfs död vid Lützen. Men också verk utan sådan nationell inramning låter uppenbart svenska: den glittrande Midsommarvaka (1904), den pampiga Festspel (1907) till Dramatenbyggnadens invigning, den färgrika tondikten Skärgårdssägen (1904) och flera andra.

Hugo Alfvéns musikaliska patriotism ska minsann inte överdrivas. Han ville komponera svenskt när det passade honom och trivdes i rollen som Sveriges mest upphöjda tonsättare. Men oftast hade han som tonsättare inga ambitioner att skriva musik med svensk färg, utan skapade sina verk med senromantikens tillgängliga stilmedel. Till dem hör en raffinerad harmonik och rika klangliga nyanser, vare sig han skriver för stor orkester eller röst och piano. Livet ut var han trogen sina musikaliska ideal och lät sig inte påverkas av modernare manér.

Till vardags var Hugo Alfvén lika mycket dirigent som tonsättare. Han dirigerade oftare körer än orkestrar. Orphei Drängar och Siljanskören ledde han under decennier – och tillägnade dem åtskilliga kompositioner. När han ställde sig framför en orkester handlade det många gånger om att dirigera egna verk. Hans mycket stora erfarenhet som dirigent hörs i hans musik som strålar av djup kunskap om körers och orkestrars uttrycksmöjligheter.

Två orter är stockholmaren Alfvén starkt förknippad med. När han 1910 utnämndes till director musices vid Uppsala universitet, bosatte han sig i Uppsala och levde där till 1939, då han för gott flyttade till Leksand. Flytten dit hade han förberett med många sommarvistelser, inte minst i Tällberg där han lät uppföra en egen gård 1911. Med hjälp av insamlade medel till 70-årsdagen 1942 byggde han sin sista bostad i byn Tibble: nuvarande Alfvéngården som är ett museum över hans liv och gärning.

Gunnar Ternhag

MEDVERKANDE

Christoffer Nobin, dirigent
Ida Falk Winland, sopran
David Lundblad, presentatör
Dalasinfoniettan

REPERTOAR

Musik av Hugo Alfvén (1872–1960).
Längd: ca 2 timmar, inkl. paus.

ENTRÉ

Fri entré, men biljett krävs. Biljetter hämtas ut på Uppsala Studentkår eller Servicecenter Segerstedthuset. Biljettsläpp 7 april, kl. 12.00. Ev. resterande biljetter delas ut i Universitetshusets entré, kl. 17.00-17.45 på konsertdagen.

Vid frågor om biljetter, kontakta Rebecca Måwe (producent Musicum) tel. 070-167 92 10 eller rebecca.mawe@musik.uu.se.

Arrangör: Musik i Dalarna

UNIVERSITETSAULAN – TILLGÄNGLIGHET

För tillgänglighetsinformation, ring 018-471 17 15