Svartvit halvkroppsfoto av en dirigent som står i ett snirkligt D
LEKSAND

Battalia!

Söndag 21 november kl 18.00 Leksands kyrka

  • Arrangör: Musik i Dalarna

Spänning utlovas! Förbered dig på att kastas mellan hopp och förtvivlan!

1700-talets Europa präglades av många krig, och det märks förstås även i dess musik. I den här konserten är all musik relaterad till konflikter. Men konflikter kan inte undvikas, de är en del av våra liv och hur vi hanterar dem visar vilka vi är. Här får vi följa dem på ett säkert avstånd av 250 år.

Johann Christian Bach (1735–1782) var yngste son till J. S. Bach och hans andra fru, Anna Magdalena. Johann Christian hade två yngre systrar, och skulle alltså haft 17 äldre syskon om alla överlevt. Nu var det “bara” sex stycken. Hans hem-land var det dåvarande, expansiva Preussen där Fredrik den store förde krig över stora delar av Europa. Taktiken var att ta en begränsad landyta och sen dra sig tillbaka, samt avskräcka sina grannar från att starta krig genom att ha en stor och modern armé. Fyra procent av alla preussiska invånare arbetade inom militären. Även Sverige fick se sig be-segrat när de försökte återta Pommern. Tusentals människoliv och tjugo miljoner daler silvermynt gick till spillo, och inget kom ut av det för Sveriges del.

Johann Christians symfoni i g-moll uruppfördes i London där han bodde just då. Han visste att vackra melodier, vackra klangfärger var vad publiken ville ha och han kom att bli en av Europas mest berömda tonsättare under sin tid. Pappa Johann Sebastian var det knappast någon som lyssnade på längre. G-moll-symfonin är spännande. Den startar som mitt i ett steg, mitt i en attack. Under den vackra mellansatsen hålls vi på sträckbänken medan hornen kallar till krig i sista satsen och stråkarna piskar på med en energi som om elden vore lös.

Christoph Willibald Ritter von Gluck föddes 1714 i Böhmen men flyttade till Österrike och dog där 1787. Hans nya hem-land var i krig större delen av 1700-talet. Det var som operatonsättare Gluck firade sina största segrar. Än idag är hans opera Orfeus och Eurydike ofta framförd. Operan som konstform uppstod för att ge grekiska dramer liv under renässansen. Man tonsatte dem helt enkelt. Som den om den fantastiske musikern Orfeus som kunde spela och sjunga så att stenar och träd lyssnade. När hans älskade Eurydike dör övertygar han gudarna med hjälp av musik att han ska få gå ner i dödsriket och hämta henne. Det får han på ett villkor: att han inte en enda gång vänder sig om och tittar på henne. Orfeus lovar, men Eurydike som inget vet om löftet frågar varför. Hon tror det är ett tecken på att han inte älskar henne längre och vägrar att fortsätta om han inte vänder sig om. Hellre dör hon. Inte heller då ger Orfeus med sig och Eurydike tror då att han träffat någon annan och sörjer hans otro. Sen vet vi förstås hur det går. Orfeus kan sjunga så att gudarna ger med sig, men Eurydike kan sjunga så att Orfeus själv ger upp. Han vänder sig om och måste sen för andra gången förlora sin älskade.

Joseph Haydn (1732–1809) levde, liksom kollegan Gluck, i Österrike medan landet genomgick krig efter krig. Under Joseph den andres regeringstid blev det lugnare till en början men år 1787 var det dags igen. Nytt krig med Turkiet och sen följde de sammanlagt 23 åren av konflikter med Frankrike efter franska revolutionen. Liksom J. C. Bach hade Haydn stora framgångar i London, framför allt ekonomiskt. Detta var hans livs lyckligaste tid, sade han senare.

Ariadne på Naxos skrevs för en sångare som kan förmedla dramatik, kastas mellan hopp och förtvivlan. I London sjöngs den av kastraten Gasparo Pacchierotti, med Haydn själv vid cembalon. En kritiker skrev att framförandet var så rörande att publiken blev helt förstörd och att ingen ville tala om något annat i hela London. Kantaten består av två recitativ och två arior, det handlar mer om uttryck än virtuositet. Enligt den grekiska myten hjälper kungadottern Ariadne hjälten Theseus att besegra det tjurhövdade monstret Minotaurus. Men Theseus lämnar Ariadne på den öde ön Naxos. Hon har naturligtvis blivit förälskad och är nu förtvivlad över hans svek. Hon ropar, men bara ekot svarar. Till slut inser hon att Theseus inte var bättre än så och avslutar med att kalla honom barbarisk och trolös.

Katarina A Karlsson

Entré

Fri entré / rekommenderad kollekt 150 kr, ingen förbokning. 

Repertoar

J. C. BachSymfoni i g-moll, op. 6 nr. 6
C. W. Gluck: “Che fiero momento” ur Orfeus och Eurydike
F. J. HaydnAriadne från Naxos Hob. XXVIb:2 - Kantat för sång och piano, arrangerad för sång och stråkar av Jolando Scarpa
F. J. HaydnSymfoni i G-dur nr. 100 “Militärsymfonin”

Längd: ca 1 timme och 15 minuter, ingen paus.

Medverkande

Malin Hartelius sopran
Roberto González-Monjas
dirigent
Dalasinfoniettan